Iran-kriget, en av de största geoekonomiska chockerna

Frågorna var många då Nya utrikespolitiska samfundet under sitt möte den 20 april tog upp Iran, och bland annat diskuterade vilka följder det pågående kriget i Mellanöstern kan få globalt, i regionen och Europa. Det är lätt att tycka att Iran inte ska vara en religiös diktatur eller att landet inte ska ha kärnvapen - men det är en dålig idé att försöka lösa problemen med hjälp av ett krig, hette det i ett av inläggen under diskussionen. Och trots kriget är kärnvapenfrågan fortfarande öppen, 440 kg anrikat uran finns kvar - även om infrastrukturen är förstörd. 

En av flera slutsatser var också, att konflikten lett till en av de största geoekonomiska chockerna sedan andra världskriget. Med blockaden av Hormuzsundet har den iranska regimen skapat ett strategiskt dilemma för USA. Iran har bestämt sig för att kontrollera en internationell vattenväg och på så sätt, med enkla militära medel skapa stora problem för världsekonomin. Omkring 40 000 fartyg går årligen igenom sundet, bland annat med olja och flytande naturgas. Vi har en situation där de stora nationerna klarar sig, men resten av världen drabbas.

En annan konklusion var, att de nya makthavarna i Iran är dubbelt brutalare och konservativare än de som styrde landet före USA och Israel gick till angrepp och dödade bland andra den högsta religiöse ledaren. Polariseringen har ökat, och inte enbart bland exiliranier. Det värsta scenariot är totalt kaos och inbördeskrig i Iran. Stämningarna i landet och som före kriget kunde ha lett till en positivare utveckling har gått om intet samtidigt som det kostat tusentals iranier livet.

I dagsläget har USA dessutom målat in sig i ett hörn som det finns få möjligheter att ta sig ut ur med hedern i behåll. Utmaningarna är många. Inte minst för att det finns en märkbar frånkoppling mellan den amerikanska militära och politiska ledningen. Det är oklart vad den politiska ledningen egentligen vill. Samtidigt kämpar Iran för sin existens och har just nu tiden på sin sida. 

NUPS hade vidtalat ambassadör Harri Kämäräinen, överstelöjtnant Oscar Lassenius och överstelöjtnant i.a. Joakim Paasikivi för att bedöma krigsläget och i synnerhet de svårhanterade konsekvenserna av det. Viceordförande Peter Stenlund modererade. Omkring 120 medlemmar fanns på plats i Vetenskapernas hus.