De märkliga (freds?)samtalen för att få ett slut på kriget mot Ukraina fortsätter. Rysslands förhandlingsposition är stark tack vare de amerikanska eftergifterna redan i Anchorage. Har samtalen mellan Trump-administrationen, Ukraina och Europa ökat sannolikheten för en fred som Ukraina och Europa kunde leva med? Eller bevittnar vi ett spel som endast hjälper Ryssland att fortsätta kriget över vintern? Har USA:s agerande i Venezuela följder för denna och andra konflikter? 

Vid detta möte ber vi tre sakkunniga bedöma hur olika villkor för fred eller fortsatt krig kan påverka säkerheten i Nordeuropa, med betoning på Finland. Som talare har vi denna gång Understatssekreteraren för säkerhetspolitik vid Utrikesministeriet, Outi Holopainen, äldre forskaren vid Utrikespolitiska Institutet, pol. dr Matti Pesu och journalisten och författaren Anders Mård.

Endast för NUPS-medlemmar.

Kriget i Sudan kallas bortglömt i väst, men är i själva verket en av de hetaste geopolitiska spelplanerna när den nya världsordningen formas. Kina har agerat i Afrika i decennier, Ryssland ökar sitt inflytande genom att sprida desinformation, och nu har stater som Förenade arabemiraten blivit den fjärde största investeraren på kontinenten. Varför blir allt fler länder auktoritära trots decennier av demokratiarbete? Håller USA och EU på att falla av kälken? Och vad önskar afrikanerna själva?

Hur tänker den ryska militären? I analyserna av den ryska krigföringen i Ukraina har det ofta getts dåliga betyg åt taktiken – hur är det möjligt att den stora krigsmakten inte haft större framgångar? Men trots uppenbara felbedömningar får detta inte leda oss till att underskatta rysk strategi.
När därför Gudrun Persson, en av Sveriges främsta Rysslandsforskare, i sin nya bok redovisar för det ryska militära tänkandet från Krim-kriget framåt kan hon säkert belysa både kontinuitet och nytänkande bland de ryska strategerna. Hur ser deras ritningar ut på kort och lång sikt?

Under mötet presenterade Persson sin bok och kommenterades av ambassadör Maimo Henriksson, nyss hemkommen från Stockholm efter en framgångsrik och arbetsam period, dominerad av säkerhetspolitik och NATO-beslut. Hon var posterad i Moskva på 1990-talet, var Rysslandschef på UM på 00-talet och östchef 2016-21 samt ambassadör i Norge 2010-14. Hon är nyutnämnd styrelseordförande för Hanaholmens kulturcentrum.

-

I mötet diskuterades det aktuella läget i Mellanöstern, med blickar in i framtiden.

Föreningen hade i samarbete med Hanaholmen bjudit in tidigare statsminister Paavo Lipponen och Sveriges likaså tidigare, socialdemokratiska utrikesminister Ann Linde.

Lipponen och Linde kommenterade bland annat händelserna som ledde till Finland och Sveriges anslutning till EU, ländernas syn på EU:s utvidgning samt förhållandet mellan den nordliga dimensionen inom EU som drevs av Finland och Sveriges initiativ gällande Östersjösamarbetet. Lipponen underströk att det positiva i samarbetet mellan länderna alltid har övervägt trots eventuella meningsskiljaktigheter i vissa frågor. Utgångspunkten för samtalet under ledning av Norden-professorn Johan Strang var det ”eldiga” Sverige-kapitlet i den tredje delen av Lipponens memoarer “Valtionhoitaja” där han beskriver relationerna mellan honom och kollegan, Göran Persson. Lipponen är tidvis mycket kritisk och han redovisar öppet för de slitningar som präglade hans diskussioner med Persson. Det fanns både en principiell och praktisk skillnad i ländernas EU-politik efter inträdet.

Republikens president Sauli Niinistö talade om nordisk säkerhetspolitik i ljuset av de aktuella förändringarna. Samtliga nordiska ambassadörer var inbjudna till mötet. Talet kan läsas här.

Talare var ambassadörerna Margus Laidre och Hannu Himanen.

Laidre blev i januari utvisad av Kreml och tvungen att abrupt bryta upp från sin post som Estlands ambassadör i Moskva. Laidre var ambassadör i Helsingfors då Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina år 2014 och stationerad i Moskva då kriget övergick i ett totalangrepp 2022. Laidre är en synnerligen erfaren diplomat med tidigare ambassadörsuppdrag i Stockholm, Tyskland, Vatikanstaten och Storbritannien. Hemma i Estland har han verkat som presidentens utrikespolitiska rådgivare. Laidre har doktorerat i historia vid Universitet i Tartu (Dorpat) och gett ut flera böcker.

Hannu Himanen var Finlands ambassadör i Moskva då Krim annekterades och kriget i Donetsk och Luhansk började 2014. Efter sina erfarenheter i Moskva publicerade Himanen boken ”Länttä vai Itää” år 2017 i vilken han argumenterade för Nato-medlemskap. Himanen har en lång diplomatisk karriär bakom sig som ambassadör vid FN i Genève och i Indonesien och som understatssekreterare i UM.

Diskussion om Finlands utrikespolitik inför det stundade riksdagsvalet. Panelisterna var forskare Hanna Ojanen, utrikesminister Pekka Haavisto (De gröna) samt riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz (Sfp) och Erkki Tuomioja (sfp). Debatten modererades av Pär Stenbäck.

Mötet behandlade situationen i Ukraina och modererades av Pär Stenbäck. Talarna var Joakim Paasikivi (överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm), Ilmari Käihkö (verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm där hans ämne är krigsvetenskap, gästforskare vid Alexander-institutet inom Helsingfors universitet) och Vesa Korhonen (Senior Economist på Finlands Bank och dess  BoFit: Forskningsinstitutet för tillväxtmarknader).

Finlands kommande NATO-medlemskap och Danmarks ambassadör Jakob Nymann-Lindegren fungerade som värd. Danmarks förra Nato-ambassadör Michael Zilmer-Johns delgav oss danska erfarenheter av att fungera som Nato-medlem. Han fokuserade på Natos betydelse för säkerheten i Östersjöområdet och Arktis, USA:s förväntningar i relation till Europa och det s.k. 360 graders ansvaret – samt självfallet kärnvapenfrågan ur dansk synvinkel. Brigadgeneral Sami Nurmi vid Försvarsministeriet inledde om de finska förberedelserna för medlemskapet vad beträffar försvarspolitik, militärstrategi och resurser.

Mötets tema var mellanårsvalet 2022 och styrelsemedlem Mats Löfström fungerade som värd. Talarna var: FD Oscar Winberg (också styrelseledamot i NUPS, forskare i politisk historia vid Åbo Akademi och vid John Morton centret vid Åbo Universitet), pol. mag. Ville Hupa (återvände nyligen från New York i augusti 2022 efter att ha arbetat i tre år som Svenska Yles USA-korrespondent) och Sanna Torén Björling (journalist på Dagens Nyheter, och tidningens USA-korrespondent 2013-14).

Situationen i Taiwan diskuterades av Julie Yu-Wen Chen (professor i Chinese Studies vid Helsingfors universitet och en av redaktörerna för Journal of Chinese Political Science) och Mikael Mattlin (forskningsprofessor vid Utrikespolitiska institutet samt docent och universitetslektor vid Åbo Universitet).

Situationen i Turkiet behandlades av ambassadör (em.) Michael Sahlin som för närvarande är knuten till både Stockholms fredsforskningsinstitut SIPRI och Stockholms Universitets enhet för Turkiet-studier, samt forskaren Mariette Hägglund, som specialiserat sig på länder som Irak och Iran som i likhet med Turkiet har en stor kurdisk befolkning. Hägglund är knuten till Utrikespolitiska Institutet.

Vårens sista NUPS-mötet handlade om konfliktdynamik i Afrika. Som vår gäst hade vi nöjet att höra en specialist i världsklass, nämligen den nyvalda presidenten för International Crisis Group, Dr Comfort Ero. ICG är den världsledande och mest citerade konfliktvarnande organisationen som rapporterar från alla världens konflikter. Eros anförande om Arika kommenterades av frilansjournalisten Liselott Lindström, som har fungerat som YLE:s korrespodent i Afrika samt av Katariina Mustasilta, forskare vid Utrikespolitiska institutet och forskar i blan annat EU:s kofliktförebyggande verksamhet i Afrika söder om Sahara.

NUPS och Finlands Bank arrangerade ett seminarium om EU:s handelspolitik i tider av sanktioner.

Olli Rehn inledde med ett anförande där han bla berörde de ekonomiska utsikterna. Han förutspådde en tid med hög inflation och att tillväxten avtar på medellång sikt. Låginkomstländer och de fattigaste hushållen kommer att drabbas hårt. Han såg också att det kommer att råda en omfattande konfrontation mellan väst och de auktoritära länderna.

Cecilia Malmström noterade också att vi går in i en polariserad värld, och att vi upplevt en verklig existentiell chock i om med kriget i Ukraina. Samtidigt har EU denna gång visad prov på sällan skådad enighet och Nato är också stärkt, och Finland och Sverige kommer att gå med !

Malmström lyfte fram betydelsen av EU:s frihandelsavtal och att EU är den organisation som har flest handelsavtal. Men samtidigt lider EUs trovärdighet att färdigt förhandlade avtal väntar på godkännande, som med Mexico, Nya Zeeland och Chile - det sistnämnda ett land där det finns tex litium, nog så viktigt för de industrier som skall etableras i norra Sverige och norra Finland. Och avtalet med Mercosur som förhandlades i 20 år ligger också och väntar på godkännande. Dessa dröjsmål ger utrymme för tex Kina att agera. Tyvärr har EU:s handelspolitik rört sig i en mer protektionistisk riktning.

I fråga om USA noterade Malmström att egentliga handelsavtalsförhandlingar inte är aktuella med den nuvarande administrationen heller, men samarbete inom valda sektorer under the Trade and Technology Council är möjliga  och viktiga, tex i fråga om standarder för  tex grön teknologi, nano-och bioteknik. Efter att investeringsavtalet med Kina förhandlats fram, där Kina gick med på för EU viktiga frågor, tex i fråga om marknadstillträde och åtgärder till skydd för immateriella rättigheter, blev dock avtalet snabbt en non-starter av många orsaker. Men Kina agerar och vi måste förhålla oss till landet och söka samarbete bland annat i klimatfrågor konstaterade Malmström.

Sammanfattningsvis konstaterade Cecilia Malmström att globaliseringen är försvagad och viss mån regionaliserad, men vi ser inte slutet på den. Och viktigt är att EU fortsatt utvecklar den inre marknaden och inte skapar en illusion av  strategisk autonomi.

Som en följd av anfallskriget mot Ukraina är framtidsutsikterna för Ryssland dystra. Hur kriget än slutar och vilka säkerhetspolitiska beslut Finland än fattar, är det ett primärt intresse för oss hur grannlandet Rysslands framtid gestaltar sig. Finns det en väg tillbaka till en konstruktivare roll i världssamfundet? Hur skall ryssarna inkluderas i ett fritt och oberoende informationsflöde, internt och över gränserna?

Som gästföreläsare fungerade Meduzas chefredaktör Ivan Kolpakov. Han var en av de fyra oberoende ryska journalister som nyligen intervjuade president Zelenskij. Av tvingande omständigheter har Meduza nu sin bas i Riga.

Hur har Putin-regimens världsuppfattning och fiendebild uppstått och hur ser den ut? Vad avslöjar Putins krigsretorik? En av Finlands bästa Rysslandsforskare, bitr. professor Katri Pynnöniemi gav oss svar. Hon verkar vid Helsingfors universitet och Försvarshögskolan och har verkställt forskningsuppdrag för både utrikes- och försvarsministeriet.

De totalitära dragen i Ryssland har stegvis förstärkts och nya repressiva åtgärder införs. Vilken betydelse har arvet från Sovjet-tiden? Vilka är förutsättningarna för Putin-regimens kritiker att fortsätta verksamhet hemma i Ryssland? Författaren och översättaren Jukka Mallinen, tidigare ordförande i Finlands PEN-avdelning och stödjare av ryska dissidenter redan under Sovjet-tiden stod för det långa perspektivet.

Mötet handlade om den aktuella säkerhetspolitik till följd av Ukrainakrisen. Anföranden hölls av Ewa Stenberg (Dagens Nyheters säkerhetspolitiska skribent och kommentator), Mikko Majander (pol. dr och docent i politisk historia, författare och samhällsanalytiker på Tankesmedjan Magma), samt Anders Adlercreutz (riksdagsman, gruppordförande för Sfp och medlem av försvarsutskottet). Pär Stenbäck, (minister, NUPS-ordförande och samhällsdebattör) modererade.

Talare ambassadör Pertti Torstila och ambassadör Istvân Szent-Iványi.

Talare statssekreterare Matti Anttonen, professor Elina Pirjatanniemi och ledarskribent Torsten Fagerholm.

Huvudtalare var Stefan Lindström (tidigare generalkonsulen i Los Angeles, utrikesministeriets teknologiambassadör), vars presentation kommenterades av Markus Leikola (författare, journalist och konsult) och Ira Stening Grönholm (framtidsanalytiker och strategikonsult).

Talare Frankrikes tidigare president, François Hollande. Moderator tidigare EU-kommissarien Erkki Liikanen.

I det sekulära Europa är det svårt att förstå att trosfrågor spelar en stor roll i många länder och i många konflikter. Det gäller inte enbart islam, utan även hinduismen i Indien, buddismen i Myanmar, kristen väckelse i Kina och Latinamerika, ortodoxin i Ryssland och judendomen i Israel.

Detta ämne diskuterades av Ingmar Karlsson (ambassadör, författare och fil. dr. hc), Sini Paukkunen-Mykkänen (diplomat på Utrikesministeriet, chef för planering och forskning), och Elina Vuola (professor i systematisk teologi vid Helsingfors universitet).

Endast för NUPS-medlemmar.

Sensommarens utrikespolitiska nyheter har givetvis präglats av talibanernas snabba intåg i Kabul, dramatiska räddningsoperationer och spekulationer om hur de nya makthavarna i Kabul kommer att agera. Våra tankar är hos de afghaner som arbetat för demokrati och mänskliga rättigheter, kvinnors utbildning m.m. och är kvar i landet. Men samtidigt pågår en livlig diskussion om vad händelserna innebär bl.a. för de transatlantiska relationerna, för det multilaterala systemet, för de mänskliga rättigheterna samt för framtida krishantering och fredsmedling.

Detta ämne diskuterades av Minister Jaakko Iloniemi (tidigare diplomat och direktör för Näringslivets delegation EVA), Jur.dr. Katja Creutz (t.f programdirektör för forskningsprogrammet Global säkerhet vid Utrikespolitiska Institutet UPI), och Fil.dr. Janne Taalas (direktör vid CMI - The Martti Ahtisaari Foundation)

Endast för NUPS-medlemmar.

Kanske är det naivt att tro på fred när så många konflikter är olösta och många intressen kolliderar här. Så har det varit under historiens gång och likaså idag. Men nya vindar kanske blåser och vissa omgrupperingar kan skönjas. Nyckeln är Iran-förhandlingarna, Syrien- och Jemenkrigen, men också den sjuttioåriga Palestinafrågan kräver nya initiativ. Biden, Erdoğan och Putin är alla aktörer tillsammans med regionens autoritära och skandalomsusade ledare.

Alla dessa kriser och krig diskuterades med tre talare: Mariette Hägglund (forskare vid Utrikespolitiska institutet), Antti Kuronen (utrikesreporter på Yle). och Pär Stenbäck (ordförande in NUPS). Johan Ekman (styrelsemedlem i NUPS) modererade diskussionen.

Direktsändning för NUPS-medlemmar.

Världen har följt med dramat kring Aleksej Navalnyj och frågan är om händelserna har påverkat opinionsläget i Ryssland eller är det bara omvärlden som bryr sig. Vad tycker ungdomen och är Moskva-opinionen annorlunda än den i Vladivostok?

Ämnet diskuterades av Andrej Kolesnikov (Senior Fellow and Chair, Russian Politics & Political Institutions Program, Carnegie Moscow Center) och René Nyberg (tidigare diplomat och ambassadör i Moskva, aktuell med sin bok om oligarker och patriarker). Diskussionen modererades av NUPS ordförande Pär Stenbäck.

Direktsändning för NUPS-medlemmar.

Indien under ledning av det hindunationalistiska partiet BJP:s ledare Narendra Modi har ambition att ta sin plats bland stormakterna. Kan Indien hävda sig i förhållande till Kina, som stöder Pakistan?

Räknat i köpkraftsparitet är Indien redan världens tredje ekonomi. Hotar växande interna motsättningar och miljöförstörelse fortsatta ekonomiska framgångar? Hur är det att vara aktiv i Indien, som företag eller forskningsinstitution?

Tre Indien-kunniga inledare hjälpte oss att få svar på Indien-frågor vid ett webbmöte: Minister Erik af Hällström (Finlands ambassad i Delhi), dr Henrik Chetan Aspengren (Utrikespolitiska institutet i Stockholm), och utvecklingsdirektör Charlotta Collén (Uleåborgs universitet). Som moderator fungerade NUPS viceordförande Peter Stenlund.

Direktsändning för NUPS-medlemmar.

Tre talare diskuterade Tysklands roll i det europeiska samarbetet och för EU:s framtid. Hur påverkar historien dagens avgöranden? Är Tyskland berett att axla ansvaret? Det blir ett kanslersbyte i år och det skapar osäkerhet om det innebär förändringar i Rysslandspolitiken och andra internationella frågor. Delstatsval är på kommande som kan leda till nya politiska konstellationer.

Talare var Lykke Friis (tidigare dansk energiminister (Venstre), nuvarande VD för Tankesmedjan Europa), Nils Erik Forsgård (fil. dr, författare, leder tankesmedjan Magma), och Irma Swahn (journalist, skriver i Hbl). Dialogen mellan dem modererades av NUPS ordförande minister Pär Stenbäck.

Direktsändning för NUPS-medlemmar.