Nya utrikespolitiska samfundet samlades till möte den 21 maj med fokus på det ökande politiska stödet speciellt åt högerpopulisterna i Europa. Flera länder går till val inom en överskådlig framtid och den bild som målades upp under diskussionen ger anledning oro.
Det som händer i USA kan också hända här, anser Charlotta Buxton, en av inledarna och mångårig journalist i Storbritannien. Hennes kollega, Tom Kankkonen, som nyligen skrivit en bok om temat, förutspår en “extremt smutsig debatt” inför riksdagsvalet i Finland. Den tredje talaren, Dan Ekholm, också han journalist och mångårig korrespondent i Tyskland, citerade den tyska debatten: ser vi nu de demokratiska krafternas sista patron i bössan? Dan Ekholm är numera press- och kulturattache vid Finlands ambassad i Berlin.
Orsaken till att vi idag har all orsak att vara oroliga söktes i att vi förr kunde lösa problemen med pengar. Det går inte mera idag. Det saknas dessutom en trovärdig invandringspolitik. De ansvariga och systemet föder inte lösningar, utan otydliga kompromisser. Och i stället för att utmana populisterna försöker en del partier anpassa sig till dem. Det finns allt fler, om inte arga, så besvikna väljare runt om i våra länder. De är människor som är beredda att tro på populisternas lockrop och enkla lösningar på problemen. Och i USA lovar den sittande presidenten och hans regim att stöda vad de ser som “patriotiska krafter” i Europa. Hur det här kommer att ta sig uttryck återstår att se.
I Storbritannien kan den pågående utvecklingen leda till något aldrig tidigare skådat, att ett uppstickarparti, Reform UK, blir landets största parti och får all makt. Storbritannien är dåligt rustat för politiker som partiets ledare, han som drev Brexit, Nigel Farage. Det finns ingen nedskriven författning, det finns få spärrar och samhället bygger långt på att alla är "schyssta typer" och håller sig till vedertagna regler. Nästa val bör hållas senast 2029. Det nuvarande valsystemet ger partiet segern om Reform UK får drygt 30 procent av rösterna. Idag ligger det på 29 procent.
I Tyskland riktas mångas blickar av samma orsaker just nu mot delstaten Sachsen-Anhalt som går till val den 6 september. I det förra valet, för fem år sedan, fick det högerpopulistiska partiet Alternativ für Deutschland (AfD) 20,8 procent av rösterna. Nu ger opinionsmätningarna partiet 41 procent. Partiet går till val med löften om att stöda det som uppfattas som tysk kultur, patriotism och slogans som “Tyskland först”. Partiet vill dessutom att rätten till asyl slopas, att flyktingar förses med fotbojor och deras förmögenhet konfiskeras. Tyskarna ska inte heller kollektivt behöva bära skulden för nazisternas förbrytelser.
De högerpopulistiska partierna har främst en gemensam nämnare. De är alla invandrarfientliga, men de går också till attack mot media och är klimatskeptiker. Däremot går åsikterna isär om Ryssland och förhållandet till Ukraina. Sannfinländarna och Sverigedemokraterna tar till exempel avstånd från Putin och Ukraina är viktigt. AfD ser den ryske ledaren som sin vän. Farage flörtar tidvis med honom. En seger för Farage kan dessutom ha allvarliga konsekvenser för allt det samarbete som nu byggs upp mellan EU och Storbritannien, efter det att landet lämnade Europeiska Unionen. AfD är inte heller en vän av unionen.
Mötet var det sista under vårterminen. Det modererades av samfundets vice ordförande Astrid Thors. Höstens första möte är den 15 september, kl 16.30 på Sveriges ambassad.
