Har vår bild av Sverige förändrats – eller bör den uppdateras?

Under höstterminens första möte diskuterade Nya utrikespolitiska samfundet vår bild av Sverige tillsammans med tre inledare. Stefan Nygård sammanfattade historikerns syn på hur bilden av Sverige förändrats sedan 1945 i tre punkter: under kalla kriget och särskilt 1958-1967 var Sverige Finlands fönster mot väst samtidigt som Sveriges dominans skapade en viss spänning i de bilaterala relationerna. Från 1950 till 1980-talet fick det kulturella samarbetet ökad betydelse. Den tredje infallsvinkeln gällde begreppet skuld och dess olika dimensioner. 

Med utgångspunkt i projektet "Demokratins drivkrafter. Kontext och särdrag i Finlands och Sveriges demokratier 1890-2020" analyserade professor Anu Koivunen hur den finska och svenska demokratin formats i växelverkan med varandra samt hur de nya medieplattformerna i den alternativa offentligheten fungerar och påverkar Sverigebilden. Professor Johan Strang beskrev händelserna i närhistorien och den ökade polariseringen av dagens Sverige i förändring och hur dessa påverkat andras bild på Sverige, Sveriges plats i Norden och landets självbild samt dynamiken i relationerna mellan Finland och Sverige.